Data Science för det Metamoderna Folkhemmet

Jag går från och med denna hösttermin kursen samhällsentreprenörskap på distans via Glokala Folkhögskolan i Malmö. Det här är min inlämningsuppgift för delkurs 3: Perspektiv på samhällsentreprenörskap. I korthet beskriver jag  ett initiativ som syftar till att indirekt verka för ett stärkt demokratiskt offentligt samtal genom data-driven psykologisk språkanalys som grund för riktade positiva påverkansinsatser i flera kanaler.

The king’s road to a good future society is personal development and psychological growth.

/Hanzi Freinacht, The listening society, 2017

I boken The Listening Society av Hanzi Freinacht presenteras en ny sorts politisk vision med Sverige som utgångsland. Sverige har en unik särställning när det gäller invånarnas syn på samhälle, religion och individ som syns i den globala sociologiska värderingsundersökningen World Values Survey. Det är en mätning som görs i 100 länder med totalt cirka 400.000 enkät-respondenter sedan 1981 och anses ha hög akademisk trovärdighet. I den mätningen har Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, sedan 1993 placerat sig som en ytterlighet rörande sekulära-rationalistiska värderingar å ena sidan och en ytterlighet även för individuellt självuttryck å den andra.

Detta tillsammans med vår världskända välfärdsstat, långa fredshistoria och engagemang i internationellt bistånd med mera gör Sverige och Norden till en kandidat för ett evolutionärt nytt samhällsparadigm menar författarna. Detta nya evolutionära steg skulle innebära att förflytta den politiska tyngdpunkten bortom att upprätthålla och klimatanpassa det rådande och välutvecklade moderna industri-kapitaliska systemet. Istället skall politiskt fokus läggas på att skapa förutsättningar för och utveckla invånarnas existentiella hälsa – ett metamodernt samhälle på axlarna av det moderna välfärdssamhället.

Denna politiska vision innebär ett pragmatiskt förhållningssätt till de rådande politiska spänningarna längst de välkända ideologiska indelningen i vänster-höger. Det metamoderna samhällsprojektets införande i Sverige är kanske rentav en logisk förlängning av Sverige politiska position i relation till övriga länder globalt. Sveriges politiska och ekonomiska historia kan rentav sammanfattas i den samförståndsanda som rått mellan kapitalism respektive socialism, och på senare år även andra ismer, sedan 1938 års Saltsjöbadsavtal fram till idag.

Denna samhällsomställning kan möjligen redan anses vara i gång. Intresset för och satsningarna på miljö och hälsa – tillsammans med en snabb utveckling inom digitala tjänster och AI – innebär redan en växande marknad för personlig utveckling och psykologisk hälsa vilket startup-företagen Shim och 29K är exempel på inom den småskaliga svenska entreprenörsvärlden. Även inom de mer etablerade aktörerna satsas det stort på digitala lösningar för att öka tillgängligheten och sänka kostnader för att få tillgång till psykologisk eller kliniskt stöd med den snabbväxande tjänsten kry som ett exempel.

Då tjänsterna levereras alltmer digitalt är den verkliga spelplanen dock global. Det just nu kanske mest intressanta projektet med bäring på den metamoderna samhällsomställningen är World Well-Being Project från Penn Positive Psychology Center. Inom ramen för det projektet utförs forskning om hur psykologiska språksignaler hämtade från sociala medier kan användas för att förutsäga och hitta samband mellan olika aspekter av mänskliga emotioner,  personlighetsdrag och psykologiska tillstånd av hälsa eller ohälsa. Forskningen kan ses som en förlängning av det banbrytande arbete som sedan flera decennier utförts under ledning av professor James W Pennebaker vid University of Texas at Austin kring hur språksignaler kan kopplas till klinisk hälsa. Hans arbete har bland annat inneburit att han involverat sig i det kommersiella Kanada-baserade företaget Reciptivity som bygger på hans forskning. Även det likaså Kanada-baserade VISR, men också IBM Watson Personality Insights är kommersiella projekt med mer eller mindre uttalad koppling till Pennebakers forskningsresultat.

Skandalerna kring Cambridge Analytica som briserade efter att företaget påstått sig använda psykografiskt riktad informationspåverkan tillsammans med den växande oron kring hur algoritmer, propagandabotar och polarisering i ett allt hårdare polariserat debattklimat utgör ett visst fog för att digitala taktiker har stor inverkan på det offentliga samtalet och därmed på demokratin. Om detta kan läsas mer i den nu aktuella boken Internet är trasigt.  Men likväl som dessa taktiker kan användas för att polarisera och försvaga kan de rimligen användas för att överbrygga och förstärka, även om vi just nu inte har fokus på sådana effekter.

När jag nu läser boken The Listening Society för andra gången är det med glasögonen för möjligheter för samhällsentreprenörskap jag gör det. Likväl som den svenska Socialdemokratiska folkhemsvisionen medförde en mängd kommersiella och ideella möjligheter för allt från byggbolag till idrottsföreningar, medför det metamoderna bygget av Ett Lyssnande Samhälle, i vilken form det nu i praktiken tar sig politiskt mer slagkraftigt formulerat, möjligheter för många olika aktörer relaterade till existentiell hälsa. På samma sätt som konstruktionen av byggnader var väldigt central för bygget av Folkhemmet ser jag att konstruktionen av fysiska miljöer och digital teknologi för att understödja existentiell hälsa är centralt för det metamoderna bygget.

Som programmerande medie- och kommunikationsvetare vill jag här i korthet dra upp huvudlinjerna för ett samhällsentreprenörsprojekt jag kan ta det inledande ansvaret för. En grundprincip är att använda data science, vilket i det här sammanhanget kan förstås som utom-akademisk sociologisk forskning med högre krav på reproducerbarhet, men lägre krav på teoretiska referenser. Ett naturvetenskapligt förhållningssätt till samhälle och kultur där stora mängder observationer ”i det vilda” utgör utgångspunkten, snarare än hypoteser sprungna ur teorier om hur människor och kommunikation fungerar. Först när mönster kan urskiljas ur observationerna är det dags för att tolka dem med hjälp av befintliga teorier som kan förenkla implementationen av dessa mönster i konstruktiva interventioner. Detta är vad som menas med att projektet är data-drivet. Det innebär dock inte att att interventionerna kan eller bör göras helt automatiskt eller ens digitalt. Den data-drivna analysfasen måste skiljas från aktionsfasen som kan göras helt utifrån vad som bedöms vara mest verkningsfullt i varje enskilt fall.

Ett exempel kan vara att helt utifrån digital data identifiera fysiska platser varifrån det skickas många meddelanden från mobiltelefoner som tyder på existentiell ohälsa. Aktionen som sedan utförs kan vara att förändra den fysiska miljön på den platsen med hjälp av exempelvis landskapsplanerare, arkitekter eller konst. Ett annat exempel där båda faser är helt digitala och automatiserade är att implementera psykografisk språkanalys i sociala mediebevakningsverktyg för att guida en botfarm att kommunicera enligt vad den senaste forskningen inom exempelvis konflikthantering eller samtalsstöd för existentiell hälsa framtagen i samarbete mellan forskare och studieförbund. Ett grundkriterie ska vara att metoder och tekniker ska grunda sig på forskning och därmed kunna utvecklas i takt med att kunskapen om vad som faktiskt fungerar växer inom forskningsgemenskapen.

Psykologisk analys av digitala språksignaler, i den mån den fungerar, är ett långt mer kostnadseffektivt sätt att inhämta och bearbeta signaler från den breda och heterogena grupp som deltar aktivt i det offentliga  samtalet. Dessutom är det väl idag ingen tvekan om att de samtal som sker kring nyhetsmaterial från traditionella medier nu sker i samspel med öppen eller semi-öppna diskussioner i sociala medier som Facebook, bloggar och Twitter. Den psyko-sociala miljö många politiskt intresserade och engagerade möter i sociala medier beskrivs som mycket problematisk redan i en forskningsrapport från 2015, Opinioner och offentligheter online, ledd av medieforskaren Jonas Andersson Schwartz. Riktade informationsinsatser i syfte att så effektivt som möjligt stödja personlig utveckling och psykologisk mognade genom exempelvis diskret nudging i riktning mot perspektivtagande och känsla av social trygghet och gemenskap är den kanske mest spännande och provocerande utmaningen inom ramen för detta föreslagna projekt.