Orkar du som digital mediaexpert stå upp för etiska priciper?

Man and his shadow via http://www.mind-futures.com

Brinner du för sociala medier, data och att göra kunderna glada? Kan du allt om Collection Ads, Swipe up rate och 9:16? Då kan vi erbjuda dig utmaningar i högt tempo tillsammans med ett glatt team av kompetenta och drivna kollegor!

Detta kunde vara inledningen till en av de otaliga jobbannonser som nu tydligt visar vart arbetsmarknaden för digitalt kunniga kommunikationsproffs tagit vägen. Det är kul att det skapas jobb för framförallt den yngre generation, men det överskuggande problemet med att ha tillväxt och kunskap om data som enda kriterier på att vara en duktig anställd är att denna utveckling obönhörligen drar i en ohållbar riktning.

Digitaliseringen av media och marknadsföring – och kanske särskilt sociala medier – har skapat mängder av möjligheter för konsumentföretag att ha en mycket nära, rentav intim, relation med sina målgrupper och kunder. Och utvecklingen mot att komma ännu närmare dem i deras vardag och med ännu mer kunskap och kvalificerade gissningar om vad de är mottagliga för och går igång på har långt ifrån avstannat.

En konsekvens av det är att det nu vimlar av jobbannonser för ”social media specialists”, ”digital strategist” och andra liknande jobb handlar om att utnyttja de nya möjligheterna för att locka, leda och påverka konsumenter att konsumera. Den nya teknologin har möjliggjort att marknadsförare kostnadseffektivt kan använda den mer effektiva marknadsföringsstrategin pull, snarare än push. På svenska kan man lite yxigt och väldigt konsultigt säga samma sak som att  attraktionsmarknadsföring nu snabbt knappar in på traditionella bombmattor.

För den som har ögon att se med är det nämligen data-driven populistisk retorik (läs: Trump, hel- eller halvporr, chock-journalistik, knasbolls-fakta och hitte-på-skoj-viral-hits i brist på bättre ord etc.) som är det vinnande konceptet om det enda en mäter är antal omnämnanden, klick, delningar och, i slutändan, nöjda kunder till digitala konsulter eller marknadsföringsverktyg. Kruxet är att den egentliga kunden är en oändligt stor grupp människor som sitter i andra änden av de digitala ledningarna just för att underhållas eller fly bort från en tråkig, trång och obekväm verklighet och nu bekvämt och smärtfritt kan tillgodose minsta emotionella impuls.

Den digitalstrateg eller social mediaspecialist som har som jobb att nå och övertyga så många som möjligt så snabbt som möjligt gör därför bäst i att lära sig att tala till de affektiva och underutvecklade sidorna av mottagarnas psyken och därmed är bollen i rullning på det sluttande plan som leder till att underblåsa ännu mer affekter och omogna tankar och beteenden hos det stora flertalet. En riktigt skicklig kommunikationsexpert kanske rentav läser in sig på djupspykologiska mekanismer bakom effektiv propaganda, för att förstå hur en sätter massor i rörelse i en viss riktning. En behöver faktiskt inte förstå mer än grundprinciperna bakom fyra olika typer av publiker och hur en skrämmer, oroar eller retar upp dem för att kunna skapa en så kallad viral-hit. Det vet till exempel Steve Bannon och andra som hjälpt Trump med sin kommunikation. Kruxet är som bekant att det är oetiskt att exploatera andras svagheter för egen vinning.

Problemet med etik inom modern marknadsföring har följt branschen sedan den föddes i en olycklig kombination av kunskaperna om det mänskliga psyket som såg dagens ljus med Freud, Jung med flera decennierna innan världskriget, beviset på deras ohyggliga effektivitet under andra världskriget och det expansiva industrialiserade konsumtionssamhälle som växte fram efter andra världskriget, framförallt i väst.

I det postmoderna och överlag ganska snälla Sverige har media och marknadsföringsbranschen sedan länge rentav frivilligt skapat kontrollorgan som syftar till att hålla de alltför ”drivna” och äventyrliga branschaktörerna inom etiskt rimliga gränser. Balansakten har alltid sått mellan oetisk exploatering av mottagarnas, konsumenternas svagheter å ena sidan och uppdraget att hjälpa uppdragsgivarna att sälja mer till fler. Även att Internet gjort att verksamheter och kommunikationsinsatser kan göras från andra länder och maskeras genom lager på lager av hopp mellan servrar har gjort att alla försök att upprätthålla vissa etiska standarder försvårats eller omöjliggjorts.

Till det kommer att hela idén om att ha vissa gemensamma ramar för vad som är etiskt acceptabelt och inte, är under hårt angrepp från grupper som älskar den frihet som Internet innebär. Allt detta innebär att viljan och rentav modet att stå upp för etiska ramar nu snabbt fallit över på de enskilda företagen och digital-data-strategy-wizards som förstår att göra bruk av den nya verkligheten. Etiska ståndpunkter måste därför in i företagens egna policys likväl som in i jobbannonser. Jag saknar helt enkelt att värdegrunder lyfts fram redan i första kontakten med företag.

Det är galenskap att i det tempo och allmänna fjärmande från etiska och existentiella frågor som det sekulära postmoderna samhället, där moral är förlegat och suspekt och sanning är en fråga om perspektiv, innebär hoppas på att det där löser sig av sig själv. I brist på potenta samhälls- och branschorgan har hela frågan ramlat i knät på just de personer som hittils kunnat nöja sig med att följa lagar och regler och vad övrigt är bara fokusera på att bara gasa på för mer tillväxt. Och tillväxt inom konsumentmarknaden stavas fortfarande globalt sett fler jympadojjor, fler röster på valdagen etc. Om en bara ser till flertalet av människor så vill vi mest ha mera fläsk, mera läsk och fler kanaler på TV, för att citera Stefan Sundström – kvantitet ropar oerhört mycket högre än mjuka och etiska överväganden såsom hur köttet produceras, om vi skulle må bättre av att dricka vatten och om vi underhåller oss till döds. Därför är det viktigt att se nämre på vad som faktiskt händer på ett större plan när media och marknadsföringsindustrin digitaliseras och vilken din roll är i det hela i slutändan.

Du, entreprenör eller konsult, som har att balansera nöjda kunder mot att inte behöva löpa gatlopp i affärspressen när du råkat trampa snett – hur väljer du?

Du, digitalexpert, som har att balansera behovet av lön eller viljan att behålla den mot att ha en molande känsla i magen när du går till jobbet eller berättar för andra vad du jobbar med – hur väljer du?

Du, beställare på ett konsumentföretag som har att balansera din arbetsuppgift att sälja mer till fler mot att känna att du gör något meningsfullt och vettigt med ditt liv och dina resurser – hur väljer du?

Och går det käpprätt åt skogen ett tag, så är jag säker på att det är det uppvaknande som vi alla behöver för att orka ta tag i den gamla välkända surdegen med risken för oetisk exploatering av människors psykologiska svagheter som faktiskt mest sopats under mattan sen andra världskriget. Det kanske behöver bli sämre först för att vi alla ska få ändan ur vagnen och ta ansvar, men det är nog precis vad som behövs för att det ska bli bättre sen.

Tackom och lov så innebär mångfalden i medialandskapet som Internet ändå tillför – monpoliseringstendenser från de stora jättarna till trots – att den slutna ekokammare som dundrade och dominerade hela befolkningar under andra världskriget är osannolik att upprepas. Facebook bygger ändå på att alla har sin egen lilla ”ledarsida” och ”nyhetsstudio”, till skillnad från traditionell massmedia där en få kan diktera innehållet för alla andra. Internet är därför också nog den bästa nyheten för oss alla på samma gång som det är förutsättningen för de problem vi nu står inför.

Elektroniska medier är kanske som alkohol; orsaken till och lösningen på alla våra problem, för att citera Homer Simpson.

Språkklassificering av Myers-Briggs del 6: Postmodern kritik

Postmodern kritik
Del 1: Kan man förutsäga Myers-Briggs personlighetstyp från bloggtexter?

Del 2: En lömsk bugg och stora förbättringar!

Del 3: Toppresultat med två klasser!

Del 4: För bra för att vara sant, tyvärr

Del 5: Jung var nåt på spåren, men...

I de föregående inläggen har jag successivt följt en modern vetenskaplig process och detta inlägg skulle kunna fortsätta att fördjupa det spåret med förbättrade metoder för förbearbetning av text, test av andra maskininlärningsalgoritmer och så vidare. Istället kommer jag här att helt byta kunskapsperspektiv och lämna det modernistiska vetenskapliga projektet för att istället kritisera alltihop från ett postmodernt perspektiv. Vi får se om det resulterar i att jag slutar med psykografisk dataanalys och upplöser Svenska Memetiska Sällskapet innan någon av de mer postmodernt sinnade deltagarna gör det åt mig. För det är dels en kraftfull kritik av projektet att försöka förutspå Jungianska kognitiva funktioner/personlighetsdrag från bloggtexter som postmodernismen kommer med. Men det är även kritik av den sociala kontexten som projektet finns i. Fortsätt läsa ”Språkklassificering av Myers-Briggs del 6: Postmodern kritik”

Språkklassificering av Myers-Briggs del 2: en lömsk bugg och stora förbättringar!

del 2 SNTF-klassificerare utvärdering
Läs även del 1:  Kan man förutsäga Myers-Briggs personlighetstyp från bloggtexter?

Del 3: Toppresultat med två klasser!

Del 4: För bra för att vara sant, tyvärr

Del 5: Jung var nåt på spåren, men...

Del 6: Postmodern kritik

För ett par dagar sen publicerade jag ett inledande experiment med språkklassificering av Jungiansk/Myers-Briggs personlighetstyp från bloggtext insamlade via typealyzer.com. Utvärderingen av den Naiva-Bayesiska klassificeraren skapad på uClassify.com gav en precision på 0,27 och en recall på 0,27. Vi återvänder till de vad de siffrorna betyder. I den här posten kommer vi se att de siffrorna förbättrats betydligt, genom klassisk avlusning av kod. Fortsätt läsa ”Språkklassificering av Myers-Briggs del 2: en lömsk bugg och stora förbättringar!”